De första apparaterna |
||
På webbsidan Personhistoria nämns det att jag avslutade ingenjörsutbildningen i Hässleholm i juni 1990. I slutet av augusti 1990 började jag med beräkningar på en nättransformator. Jag skulle alltså konstruera och bygga en transformator med elektroplåt, spolstommar och spolar. Transformatorn (trafon) skulle sedan ingå i en likspänningsapparat och trafons teoretiska maxuteffekt blev 70 VA. Jag fick hjälp med att klippa upp elektroplåten på Lindab Plåtisol i Förslöv och detta var i början av oktober 1990. Lindab hjälpte alltså mig med transformatorn och jag dem under 8 månaders tid, 1990-91 (se Personhistoria). Spolstommarna gjordes av kartongpapp och spolarna av lackerad koppartråd. I januari 1991 blev transformatorn klar. Här följer två bilder på trafon: |
||
|
||
Framifrån | Uppifrån | |
På bilden uppifrån kan man se att elektroplåten inte ligger helt intill varandra. Det gör att trafon brummar mycket när den är i gång. Lite data. In: 230 V AC, 80 VA. Ut: I. 25 V AC, II. 7 V AC Under våren och sommaren 1991 byggde jag likspänningsapparaten. En likspänning ger upphov till likström som har samma strömriktning hela tiden. Däremot ändrar växelström riktning periodiskt. Nättrafon, likriktarbryggor, glättningskondensatorer och självetsade kretskort monterades in i en låda av spånskivor. Två bilder på likspänningsapparaten: |
||
För närbild på kretskort i mitten För närbild på insidan av högergavel |
||
|
||
Sedd framifrån | Sedd inuti | |
På den högra bilden ser man inte den gamla nättransformatorn. Trafon brummade för högt och blev ersatt av två nya nättransformatorer, varav den ena är monterad på kretskort. Lite data. In: 230 V AC, 70 VA. Ut: I. 0-30 V DC 2 A, Rut = 0,15 ohm; II. 5 V DC 0,4 A; Rut2 = 0,9 ohm. I augusti 1991 blev apparaten klar. Därefter har lådan lackerats och i december 1998 byggdes också nya elektronikkretsar som gav en avsevärd förbättring. Men varför bygger man sin egen likspänningsapparat? Det kanske man frågar sig. Svaret kan vara detta:
|
||
För att testa elektronikkretsar används mycket ofta en sinusvågsignal som kan fås av en tongenerator. Om signalen kopplas till en högtalare hörs en ton. Därför fortsatte jag med att bygga en tongenerator, som blev en krets i en liten låda av spånskivor. |
||
Under oktober 1991 var jag färdig med denna tongenerator som jag har tagit en bild på: |
||
Lite data. Frekvensområde: 2-82.000 Hz, Spänningsamplitud: 0-5 V, Max inre motstånd på signalutgången: 8 ohm. Blev ombyggd med nya kretsar i juni 2000. Kan matas med: 230 V AC, 12 VA, 50 Hz. |
||
På den här webbsidan har jag beskrivit de tre första apparaterna i min apparathistoria. Som jag har skrivit på min hemsida har jag byggt 50 apparater under åren 1990-2004. Nu är det så att jag räknar inte längre apparater. Tillbaka 1 Tillbaka 2 Tillbaka 3 Tillbaka 4 Tillbaka 5 Apparathistoria |